ME/CFS Forskning och Förklaringsmodell

ME/CFS forskning och förklaringsmodeller

Bakgrund och epidemiologi

Myalgisk encefalomyelit (ME) eller kroniskt trötthetssyndrom (CFS) som ofta kallas ME/CFS är ett komplext, kroniskt medicinskt tillstånd, som påverkar flera organsystem och som leder till omfattande personliga, sociala och ekonomiska konsekvenser för de drabbade (Clayton, 2015).

Sjukdomen kännetecknas av en oförklarlig trötthet som varat i mer än 6 månader och inte går att vila bort. Exempel på andra symptom är svullna lymfkörtlar, influensakänsla, muskel och ledvärk, kognitiva svårigheter och huvudvärk. Kardinalsymtomet kallas för PEM = Post-exertional malaise eller ansträngningsutlöst utmattning.

Prevalens i Sverige varierar mellan 0.1-6.4% beroende av vilka kriterier som använts och hur data samlats in. 78% är kvinnor och 22% män. De flesta som insjuknar är mellan 34–51 år (Socialstyrelsen, 2018).

WHO har sedan 1969 klassificerat ME/CFS som en neurologisk sjukdom (ICD G93.3).

Patofysiologiska mekanismer påverkar även immunförsvaret, matsmältningssystemet, det endokrina systemet, det kardiovaskulära systemet och kroppens energisystem

Även om de utlösande faktorerna är heterogena (virus, infektion, psykiskt/fysiskt trauma etc.) så verkar den cellulära reaktionen vara homogen (Naviaux, et al., 2016).

En del patienter med ME/CFS har en lägre funktionsförmåga och livskvalitet än patienter med MS (Kingdon, et al., 2018) och cancer (Nacul, et al., 2011) och chansen att tillfriskna estimerades år 2005 till 5% (Cairns and Hotopf, 2005).

Diagnostisering

ME/CFS är en uteslutningsdiagnos och i nuläget finns varken diagnostiska test eller biomarkörer som avgör om man har sjukdomen.

I Sverige rekommenderas diagnostisering med Kanadakriterierna vars huvudkriterier är (Carruthers, et al., 2003):

PEM
Sömnstörning
Smärta
Neurologiska och kognitiva manifestationer
Autonoma, neuroendokrina och immunologiska manifestationer
Duration av sjukdomsmanifestationer i mer än sex månader

Det finns ingen internationell konsensus avseende vilka kriterier som ska användas för att ställa diagnos. Inom forskning används ofta Fukuda kriterierna (Fukuda, et al., 1994) som inte inkluderar PEM och har blivit kritiserade för att inkludera psykiska sjukdomar (Clayton, 2015)

Det finns även olika synsätt på vilka sjukdomar/tillstånd som ska uteslutas innan diagnos ställs, samt vilken samsjuklighet som kan finnas
Många allmänläkare anser att diagnostisering av ME/CFS är väldigt svårt och tar alldeles för lång tid (Socialstyrelsen, 2018). Detta är ett stort problem eftersom forskning visar att fördröjning av en ME/CFS diagnos är en riskfaktor för prognosen av sjukdomen (Bested and Marshall, 2015).

Skolmedicinsk behandling

Trots att ME/CFS är en av världens mest funktionsnedsättande sjukdomar finns endast två specialistkliniker i Sverige: Bragée ME-Center i Stockholm och en nystartad klinik vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Många ME/CFS patienter upplever att det allra viktigaste med dessa specialistkliniker är bemötandet och att få bli trodda. De känner sig äntligen respekterade eftersom läkarbesöket får ta tid, det finns vilorum, ljud och ljus är anpassade samt att läkarna är utbildade i hur känsliga patienterna kan vara mot olika läkemedel etc. (Socialstyrelsen, 2018).
Symtomlindrande behandling: Pacing, KBT, SSRI/SNRI, LDN, B12-injektioner, insomnings- och sömntabletter, läkemedel mot smärta, anpassad fysioterapi, medicinsk yoga, basal kroppskännedom, etc.

Vad är Pacing?

”För personer med ME/CFS är det av största vikt att använda kroppens begränsade kapacitet på klokast möjliga sätt.

Pacing är en teknik för att skapa balans mellan aktivitet och vila och hitta den individuella energiramen.

Målet är att hitta en stabil aktivitetsnivå så att man undviker att pendla mellan överansträngning och bakslag/försämring. Man vill hitta en nivå som inte leder till symptomförvärring utan tillåter kroppen att stabiliseras.

Rätt utförd pacing leder till ett mer välbalanserat energiuttag, vilket i sin tur kan förbättra måendet och höja livskvaliteten.

Pacing är inte samma sak som att gradvis utöka sin träning. Grunden för pacing är att man lyssnar på kroppen och respekterar dess signaler och inte gör mer än kroppen orkar. Pacing är en copingstrategi, ingen träningsmetod för att tänja på gränserna. En rätt utförd pacing ska inte kunna göra någon sämre. Det innebär att även svårt sjuka kan använda sig av pacing” (RME, 2019)

Hur blir man sjuk I ME/CFS?

Det finns ingen som vet de exakta patofysiologiska mekanismerna bakom ME/CFS men baserat på den samlade forskningen och klinisk erfarenhet så arbetar vi på HEL enligt följande förklaringsmodell:

Gener

+ Fysiska och/eller psykiska stressorer (allostatisk belastning)

+ Utlösande trigger/s

= ME/CFS

Gener

I en ny case-control studie från september 2022, fann forskarna 14 gener som signifikant kan associeras med ME/CFS (Das, et al., 2022). Många av de gener som identifierades är involverade i de patofysiologiska mekanismer som man misstänker har betydelse för ME/CFS som mitokondriell dysfunktion, känslighet för stress och/eller infektion, sömnstörningar och autoimmunitet.

En tidigare pilotstudie visade att ME/CFS patienter har en högre risk av mutationer på MTHFR genen (Perez, et al., 2019). Dessa fynd bekräftar många ME/CFS patienters upplevelse av att bli bättre med B-12 sprutor.

”En liten undergrupp av ME-patienter har en mutation på MTHFR-genen (generna 677 eller 1298). Om B12- eller folacinvärdet är lågt, eller om homocysteinvärdet är högt, bör saken undersökas”

Professor Carl Gerhard Gottfries, Gottfriesmottagningen (RME, 2012)

Decode ME (2020) är världens största pågående genstudie med över 20 000 ME/CFS patienter.

Fysiska och/eller psykiska stressorer

Några exempel:

Adverse Childhood Experiences (ACEs) = Negativa upplevelser i barndomen
Dålig kost/Näringsbrister
För lite sömn och återhämtning
För lite fysisk aktivitet eller för mycket fysisk aktivitet (Idrottare)
Odiagnostiserade födoämnesallergier/intoleranser
Ohälsosamma relationer
Sjukdom: Cancer, autoimmuna sjukdomar, depression, ångest etc.

Alla fysiska och psykiska stressorer tillsammans = Total allostatisk belastning

För hög belastning under lång tid = Allostatisk överbelastning

Utlösande triggers

“The germ is nothing, the terrain is everything” (Claude Bernard)

Några exempel:

Biologiska

Virus: EBV, Herpes Simplex, Cytomegalovirus, Human Herpesvirus 6 (HHV-6), Covid-19, etc.
Bakterier: Chlamydia pneumoniae, Mycoplasma species, Enterobacteria, Coxiella burnetii, etc.
Mögel och parasiter

Kemiska

Pesticider, formaldehyd, etc.

Trauma

Psykiska eller fysiska: Dödsfall, bilolycka, skilsmässa etc.

Cell-danger response

Mitokondrier (bild ovan) är små organeller i cellen med eget DNA. De kallas ofta för cellens kraftverk eftersom de ansvarar för kroppens energiproduktion.

När man har för många stressorer i sitt liv under en längre tid kan mitokondrierna gå in ett hypometabolt överlevnadsläge som kallas för cell-danger response (Naviaux, et al., 2016). Då prioriterar mitokondrierna att skicka signaler om “fara” till andra celler i stället för att producera energi. Det kan då bli en domino-effekt i kroppen som leder till ME/CFS.

Referenser

Bested, A.C. and Marshall, L.M., 2015. Review of Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome: an evidence-based approach to diagnosis and management by clinicians. Reviews on environmental health, 30(4), pp.223-249.
Cairns, R. and Hotopf, M., 2005. A systematic review describing the prognosis of chronic fatigue syndrome. Occupational medicine, 55(1), pp.20-31.
Carruthers, B.M., Jain, A.K., De Meirleir, K.L., Peterson, D.L., Klimas, N.G., Lerner, A.M., Bested, A.C., Flor-Henry, P., Joshi, P., Powles, A.P. and Sherkey, J.A., 2003. Myalgic encephalomyelitis/chronic fatigue syndrome: clinical working case definition, diagnostic and treatment protocols. Journal of chronic fatigue syndrome, 11(1), pp.7-115.
Clayton, E.W., 2015. Beyond myalgic encephalomyelitis/chronic fatigue syndrome: an IOM report on redefining an illness. Jama, 313(11), pp.1101-1102.
Das, S., Taylor, K., Kozubek, J., Sardell, J. and Gardner, S., 2022. Genetic Risk Factors for ME/CFS Identified using Combinatorial Analysis. medRxiv.
Fukuda, K., Straus, S.E., Hickie, I., Sharpe, M.C., Dobbins, J.G. and Komaroff, A., 1994. The chronic fatigue syndrome: a comprehensive approach to its definition and study. Annals of internal medicine, 121(12), pp.953-959.
Kingdon, C.C., Bowman, E.W., Curran, H., Nacul, L. and Lacerda, E.M., 2018. Functional status and well-being in people with myalgic encephalomyelitis/chronic fatigue syndrome compared with people with multiple sclerosis and healthy controls. PharmacoEconomics-open, 2(4), pp.381-392.
Nacul, L.C., Lacerda, E.M., Campion, P., Pheby, D., de L Drachler, M., Leite, J.C., Poland, F., Howe, A., Fayyaz, S. and Molokhia, M., 2011. The functional status and well being of people with myalgic encephalomyelitis/chronic fatigue syndrome and their carers. BMC public health, 11(1), p.402
Naviaux, R.K., Naviaux, J.C., Li, K., Bright, A.T., Alaynick, W.A., Wang, L., Baxter, A., Nathan, N., Anderson, W. and Gordon, E., 2016. Metabolic features of chronic fatigue syndrome. Proceedings of the National Academy of Sciences, 113(37), pp.E5472-E5480.
Perez, M., Jaundoo, R., Hilton, K., Del Alamo, A., Gemayel, K., Klimas, N.G., Craddock, T.J. and Nathanson, L., 2019. Genetic Predisposition for Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome: A Pilot Study. Frontiers in pediatrics, 7, p.206.
RME, 2012. UTREDNING OCH BEHANDLING AV ME/CFS. Sammanställning av Riksföreningen för ME-patienter (RME), januari 2012. Available at: https://docplayer.se/14476591-Utredning-och-behandling-av-me-cfs-sammanstallning-av-riksforeningen-for-me-patienter-rme-januari-2012.html (Accessed 21 October 2022)
RME, 2019. Pacing mot PEM. (online) Available at: https://rme.nu/om-me-cfs/pem/pacing-mot-pem/ (Accessed 21 October 2022).
Socialstyrelsen, 2018. Översyn av kunskapsläget för ME/CFS: Aktuellt kunskapsläge och förutsättningar för att stödja vården med kunskapsstöd eller försäkringsmedicinskt beslutsstöd. Socialstyrelsen

ME/CFS forskning och förklaringsmodeller

Bakgrund och epidemiologi

Myalgisk encefalomyelit (ME) eller kroniskt trötthetssyndrom (CFS) som ofta kallas ME/CFS är ett komplext, kroniskt medicinskt tillstånd, som påverkar flera organsystem och som leder till omfattande personliga, sociala och ekonomiska konsekvenser för de drabbade (Clayton, 2015).

Prevalens i Sverige varierar mellan 0.1-6.4% beroende av vilka kriterier som använts och hur data samlats in. 78% är kvinnor och 22% män. De flesta som insjuknar är mellan 34–51 år (Socialstyrelsen, 2018).

WHO har sedan 1969 klassificerat ME/CFS som en neurologisk sjukdom (ICD G93.3).

Patofysiologiska mekanismer påverkar även immunförsvaret, matsmältningssystemet, det endokrina systemet, det kardiovaskulära systemet och kroppens energisystem

Även om de utlösande faktorerna är heterogena (virus, infektion, psykiskt/fysiskt trauma etc.) så verkar den cellulära reaktionen vara homogen (Naviaux, et al., 2016).

En del patienter med ME/CFS har en lägre funktionsförmåga och livskvalitet än patienter med MS (Kingdon, et al., 2018) och cancer (Nacul, et al., 2011) och chansen att tillfriskna estimerades år 2005 till 5% (Cairns and Hotopf, 2005).

Diagnostisering

ME/CFS är en uteslutningsdiagnos och i nuläget finns varken diagnostiska test eller biomarkörer som avgör om man har sjukdomen.

I Sverige rekommenderas diagnostisering med Kanadakriterierna vars huvudkriterier är (Carruthers, et al., 2003):

PEM

Sömnstörning

Smärta

Neurologiska och kognitiva manifestationer

Autonoma, neuroendokrina och immunologiska manifestationer

Duration av sjukdomsmanifestationer i mer än sex månader

Det finns ingen internationell konsensus avseende vilka kriterier som ska användas för att ställa diagnos. Inom forskning används ofta Fukuda kriterierna (Fukuda, et al., 1994) som inte inkluderar PEM och har blivit kritiserade för att inkludera psykiska sjukdomar (Clayton, 2015)

Det finns även olika synsätt på vilka sjukdomar/tillstånd som ska uteslutas innan diagnos ställs, samt vilken samsjuklighet som kan finnas

Skolmedicinsk behandling

Trots att ME/CFS är en av världens mest funktionsnedsättande sjukdomar finns endast två specialistkliniker i Sverige: Bragée ME-Center i Stockholm och en nystartad klinik vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Symtomlindrande behandling: Pacing, KBT, SSRI/SNRI, LDN, B12-injektioner, insomnings- och sömntabletter, läkemedel mot smärta, anpassad fysioterapi, medicinsk yoga, basal kroppskännedom, etc.

Vad är Pacing?

”För personer med ME/CFS är det av största vikt att använda kroppens begränsade kapacitet på klokast möjliga sätt.

Pacing är en teknik för att skapa balans mellan aktivitet och vila och hitta den individuella energiramen.

Målet är att hitta en stabil aktivitetsnivå så att man undviker att pendla mellan överansträngning och bakslag/försämring. Man vill hitta en nivå som inte leder till symptomförvärring utan tillåter kroppen att stabiliseras.

Rätt utförd pacing leder till ett mer välbalanserat energiuttag, vilket i sin tur kan förbättra måendet och höja livskvaliteten.

Hur blir man sjuk I ME/CFS?

Det finns ingen som vet de exakta patofysiologiska mekanismerna bakom ME/CFS men baserat på den samlade forskningen och klinisk erfarenhet så arbetar vi på HEL enligt följande förklaringsmodell:

Gener

+ Fysiska och/eller psykiska stressorer (allostatisk belastning)

+ Utlösande trigger/s

= ME/CFS

Gener

En tidigare pilotstudie visade att ME/CFS patienter har en högre risk av mutationer på MTHFR genen (Perez, et al., 2019). Dessa fynd bekräftar många ME/CFS patienters upplevelse av att bli bättre med B-12 sprutor.

”En liten undergrupp av ME-patienter har en mutation på MTHFR-genen (generna 677 eller 1298). Om B12- eller folacinvärdet är lågt, eller om homocysteinvärdet är högt, bör saken undersökas”

Professor Carl Gerhard Gottfries, Gottfriesmottagningen (RME, 2012)

Decode ME (2020) är världens största pågående genstudie med över 20 000 ME/CFS patienter.

Fysiska och/eller psykiska stressorer

Några exempel:

Adverse Childhood Experiences (ACEs) = Negativa upplevelser i barndomen

Dålig kost/Näringsbrister

För lite sömn och återhämtning

För lite fysisk aktivitet eller för mycket fysisk aktivitet (Idrottare)

Odiagnostiserade födoämnesallergier/intoleranser

Ohälsosamma relationer

Sjukdom: Cancer, autoimmuna sjukdomar, depression, ångest etc.

Alla fysiska och psykiska stressorer tillsammans = Total allostatisk belastning

För hög belastning under lång tid = Allostatisk överbelastning

Utlösande triggers

“The germ is nothing, the terrain is everything” (Claude Bernard)

Några exempel:

Biologiska

Virus: EBV, Herpes Simplex, Cytomegalovirus, Human Herpesvirus 6 (HHV-6), Covid-19, etc.

Bakterier: Chlamydia pneumoniae, Mycoplasma species, Enterobacteria, Coxiella burnetii, etc.

Mögel och parasiter

Kemiska

Pesticider, formaldehyd, etc.

Trauma

Psykiska eller fysiska: Dödsfall, bilolycka, skilsmässa etc.

Cell-danger response

Mitokondrier (bild ovan) är små organeller i cellen med eget DNA. De kallas ofta för cellens kraftverk eftersom de ansvarar för kroppens energiproduktion.

Referenser

Bested, A.C. and Marshall, L.M., 2015. Review of Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome: an evidence-based approach to diagnosis and management by clinicians. Reviews on environmental health, 30(4), pp.223-249.

Cairns, R. and Hotopf, M., 2005. A systematic review describing the prognosis of chronic fatigue syndrome. Occupational medicine, 55(1), pp.20-31.

Clayton, E.W., 2015. Beyond myalgic encephalomyelitis/chronic fatigue syndrome: an IOM report on redefining an illness. Jama, 313(11), pp.1101-1102.

Das, S., Taylor, K., Kozubek, J., Sardell, J. and Gardner, S., 2022. Genetic Risk Factors for ME/CFS Identified using Combinatorial Analysis. medRxiv.

Fukuda, K., Straus, S.E., Hickie, I., Sharpe, M.C., Dobbins, J.G. and Komaroff, A., 1994. The chronic fatigue syndrome: a comprehensive approach to its definition and study. Annals of internal medicine, 121(12), pp.953-959.

Kingdon, C.C., Bowman, E.W., Curran, H., Nacul, L. and Lacerda, E.M., 2018. Functional status and well-being in people with myalgic encephalomyelitis/chronic fatigue syndrome compared with people with multiple sclerosis and healthy controls. PharmacoEconomics-open, 2(4), pp.381-392.

Nacul, L.C., Lacerda, E.M., Campion, P., Pheby, D., de L Drachler, M., Leite, J.C., Poland, F., Howe, A., Fayyaz, S. and Molokhia, M., 2011. The functional status and well being of people with myalgic encephalomyelitis/chronic fatigue syndrome and their carers. BMC public health, 11(1), p.402

Naviaux, R.K., Naviaux, J.C., Li, K., Bright, A.T., Alaynick, W.A., Wang, L., Baxter, A., Nathan, N., Anderson, W. and Gordon, E., 2016. Metabolic features of chronic fatigue syndrome. Proceedings of the National Academy of Sciences, 113(37), pp.E5472-E5480.

Perez, M., Jaundoo, R., Hilton, K., Del Alamo, A., Gemayel, K., Klimas, N.G., Craddock, T.J. and Nathanson, L., 2019. Genetic Predisposition for Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome: A Pilot Study. Frontiers in pediatrics, 7, p.206.

RME, 2019. Pacing mot PEM. (online) Available at: https://rme.nu/om-me-cfs/pem/pacing-mot-pem/ (Accessed 21 October 2022).

Socialstyrelsen, 2018. Översyn av kunskapsläget för ME/CFS: Aktuellt kunskapsläge och förutsättningar för att stödja vården med kunskapsstöd eller försäkringsmedicinskt beslutsstöd. Socialstyrelsen