AIP – autoimmuna protokollet / autoimmun paleokost


Autoimmuna protokollet som också kallas autoimmun paleokost är en vidareutveckling av paleolitisk kost, det vill säga stenålderskost och beskrevs för första gången år 2008 av Loren Cordain, läkare och forskare. Sedan dess har det kommit mer forskning, böcker, kokböcker, bloggar, poddar, m.m om AIP.
Autoimmuna sjukdomar, allergier och intoleranser blir allt vanligare i hela västvärlden. Många får diffusa symtom som klåda, värk, svullnad, utslag och mag- tarmproblem. Vid autoimmun sjukdom attackerar immunförsvaret kroppsegna vävnader och vid allergi överreagerar immunförsvaret på ofarliga ämnen. I Sverige har mellan 7,6 – 9,4 procent en autoimmun sjukdom. Dessa mätningar inkluderar dock enbart 29 av de ca 100 autoimmuna sjukdomar som man känner till. En tredjedel av befolkningen har allergier och fler än var tionde person har uttalade magbesvär i form av irriterad tarm eller det som också kallas IBS / colon irritabile.
Exempel på autoimmuna sjukdomar: Celiaki / glutenintolerans, Crohns sjukdom, Ulcerös kolit, Autoimmun hepatit (inflammation i levern), Ankyloserande spondylit, Autoimmun hypoyreos (Hashimotos sjukdom), SLE (Systemisk Lupus Erythematosus), Multipel Skleros (MS), Reumatoid artit (RA), Sjögrens syndrom, Psoriasis, Typ-1-diabetes och Behcet’s syndrom.
Det finns även tillstånd som inte brukar klassas som autoimmuna men som är kopplade till inflammation och autoimmuna processer, några exempel: Fibromyalgi, Endometrios och ME/CFS (Myalgisk Encefalomyelit / Chronic Fatigue Syndrome).


Läckande tarm

Alessio Fasano, prisbelönt läkare och celiakiforskare, formulerade i början av 2000-talet en hypotes kring uppkomsten till autoimmunitet. Hypotesen går ut på att man, genom att återupprätta tarmens barriärfunktion, kanske kan bryta den process som leder till autoimmun sjukdom.
Fem år efter den hypotesen formulerades så upptäckte Alessio Fasano och hans team zonulin, som är ett protein som ändrar tarmens genomsläpplighet (intestinal permeabilitet). Effekten av zonulins på tarmens genomsläpplighet involverar reglering av så kallade täta förbindelser / fogar (tight junctions) i tarmceller och andra celler, inklusive endotelcellerna i blod-hjärnbarriären. Dessa spelar en viktig roll i tarmens genomsläpplighet eller i det som också kallas för läckande tarm. Det finns flera potentiella tarmstimuli som kan utlösa frisättningen av zonulin, t.ex. bakteriell dysbios / avvikande tarmflora och gluten. Upptäckten att zonulin orsakar avvikande tarmgenomsläpplighet ledde till insikten att detta protein är involverat i utvecklingen av en mängd olika autoimmuna sjukdomar. Samtliga ovan nämnda autoimmuna sjukdomar har i forskningen uppvisat läckande tarm.


Kan mat påverka?

Maten och drycken vi konsumerar kan vara en av de största påverkbara faktorerna för risken att utveckla symtomgivade autoimmuna sjukdomar.
Även om gener kan göra oss mer sårbara för ett autoimmunt tillstånd, har kosten en stor inverkan på vår allmänna hälsa. Celiaki är en autoimmun sjukdom som behandlas enbart med diet. Vi vet att den glutenfria kosten som används för att behandla celiaki positivt ändrar personens mikrobiom / tarmflora / tarmbakterier åt en positiv riktning.
 

Tarmfloran, en nyckelspelare för att reglera vårt immunförsvar

Studier har visat att en mångsidig och robust population av friska bakterier som lever i din tarm kan ha en positiv påverkan hos någon med autoimmun sjukdom. Den bakteriella mångfalden i tarmen påverkas kraftigt av kosten. Att ändra sin kost på ett speciellt sätt kan alltså användas för att öka mångfalden i tarmfloran vilket är bra.
 

AIP i praktiken

AIP innebär att man utesluter ett antal livsmedel i vanligtvis i 1-3 månader och ibland ännu längre för att få resultat med att symtom minskar eller upphör. Härefter återintroduceras livsmedel försiktigt för att ta reda på om livsmedlet ger upphov till symtom. Målet är att kunna ta tillbaka så många livsmedel som möjligt samtidigt som man ska kunna leva så symtomfritt och med hög livskvalitet.
Livsmedel som inkluderas i AIP är sådana som är näringstäta och bidrar till en mångsidig tarmflora.
Det man utesluter är livsmedel som kan tänkas skapa inflammation som raffinerade växtoljor, livsmedelstillsatser och raffinerat socker. Livsmedel som kan tänkas skapa överkänslighetsreaktioner och aktivera immunförsvaret som t.ex. nötter, ägg och mejeriprodukter utesluts. Man tar även bort livsmedel som kan skada tarmslemhinnan eller orsaka inflammation i kroppen som alkohol, potatisväxter, spannmål och baljväxter.
 

Lästips på svenska:

Vill du läsa mer om AIP och forskningen bakom så är ett lästips på svenska ”Autoimmun handbok” av biomedicinare Karl Hultén och Anna-Maria Norman som är beteendevetare och certifierad kostrådgivare. Den gavs ut 2019 och är ett gediget uppslagsverk med många vetenskapliga referenser. Här finns ett utdrag ur boken: https://www.paleoteket.se/wp-content/uploads/2019/03/Autoimmun-Handbok-UTDRAG-inledning-och-kapitel-...
 
Fler lästips med bland annat kokböcker: https://www.paleoteket.se/boktips/
 
Exempel på forskning:
Inflammatorisk tarmsjukdom (Crohns sjukdom och ulcerös kolit)
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32309803/
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/16265432/
Autoimmun hypoyreos (Hashimotos sjukdom) https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31275780/
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1774342/
Typ-1-diabetes
 https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/26269193/
 Multipel Skleros (MS)
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6361513/
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/9011463/
Psoriasis
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/1911568/
Celiaki
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/26770266/
Autoimmun hepatit
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/26191211/
Behcet’s syndrom
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/11114285/
Läckande tarm
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/21248165/
Kopplingen mellan autoimmun sjukdom, allergier och läckande tarm
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/12239261/